Ja det kändes det verkligen som i fredags när jag kom hem. Om denna natt hade infunnit sig för ca 3 år sen hade jag inte klarat av att sova ensam hemma!!
För det första är jag lite rädd när det knakar i fönstren och blåser storm, och för det andra är jag nog den mest mörkrädda 27-åringen i Sverige.

Men "skam den som ger sig", det har väl varit mina ledord detta år! Kommer passa bra när jag skriver årskrönikan.!.!

Och för det tredje då så hade jag vägrat åka till Göteborg med oplattat hår och sminkat mig i mörker. Men, även det, gjorde jag! Hör o häpna!

Så, såg det ut, morgonen hos mig den 5:e december!

Men jag ska inte klaga, det var nog det längsta strömavbrott jag upplevt på 27 år. Och var 27:e kan man ju stå ut!

Sen iaf, så åkte jag till Göteborg och Liseberg med min älskade familj. Kände mig som barn på nytt! Så mysigt!

Tack världens bästa familj för en underbar helg med mycket jul och energipåfyllnad!

Nu är vi på väg hem, och jag hoppas innerligt att strömmen är tillbaka!!

Annars kommer jag bergis ställa mej på trappan och skrika ut "0h Helga natt".