Saknad. Att sakna är nog det värsta som finns. Men jag kan inte avgöra om jag saknar eller längtar. Vissa saker saknar jag, medan andra hoppas jag är längtan. På senare tid har jag fått riktig åldersnoja, jag är 26 år och lever själv!! Typ alla ens vänner, barndomsvänner etc lever i förhållanden med familj och barn. Hela mitt instagramflöde innehåller bebisar i olika storlekar och lyckliga kärlekspar!! Självklart är jag glad för alla andras skull, men det är ju inte utan att det kommer en tanke med -jag då?!!!


Min mardröm är att leva ensam resten av mitt liv. Att inte få det där familjelivet och inte kunna ge min mamma och pappa livets efterrätt, dvs barnbarn. Men när jag får sånna här tankar så är det som att jag hör en röst säga: JOSSAN SKÄRP DEJ!!!!! Du har hela livet framför dej!!!

Jovisst, kanske, men en tredjedel av mitt liv kan ha gått! Men okej, mår jag bättre av att sitta och tycka synd om mig själv?? Mår jag bättre av att beklaga mej över min tillvaro för mina lyckliga vänner??? Mår jag bättre av att skriva det i en blogg? Ja det sistnämnda kanske... En av min närmsta vänners citat är: kan du drömma om det, kan du göra det!! Mitt borde va: kan du skriva om det, kan du göra det!!


Så istället för att tänka bakåt nu så ska jag bara se framåt. Bara tänka på alla fina människor jag har runt om mig och alla ni vet; tänk på vad du har-tankarna!


Jag kanske sitter där med min långhåriga tax, skrikande barn och en snygg man, eller iaf en man.. :-)

Ikväll blir det middag på gästis med en god vän, det är guld värt att kunna äta gott i sin egen by när man bor på landet! ?

Okej. Jag ska sluta tänka på framtiden och på det förflutna!

Leva i nuet.

Skrivet o gjort?

Ni kan ju checka mitt hem sålänge!



Hörs!

Åh vad den här dagen och kvällen har boostat mej! Ville helt enkelt skriva det. En eloge till mina fantastiska kollegor som står ut med mej! Jag är fruktansvärt glad över att ni finns i mitt liv!

Och ikväll kom även mina två stjärnsystrar. Jag är inte hel utan er och det finns ingenting jag inte skulle göra för er. Ni vet precis allt om mig och känner nog egentligen mig bättre än jag känner mig själv. Utan er vore jag ingenting. Imorgon väntar en heldag med skogsäventyr med Mallan, det är också en av de härligaste stunderna jag vet. Ut på skogsvägar och se vart nästa mål kan bära av! Låter konstigt? Ja, lite kanske.


Så otroligt skönt att inte ramla ner iaf. Det måste jag ju få skriva, för skriver jag det så har jag ju menat det!

För det vore ju illa eftersom att det är lov! Imorgon är det nog inget jobb alls för min del. Bara skog!


Jag vill börja träna, jag längtar så efter det. Men jag har inte hittat några roliga pass i borensberg.. Har jag missat nåt? Nån som vet?

Funderar på att börja på medley igen men det är vägen som är tråkig.. Men jag saknar verkligen träningen nåt grymt..

Igår blev jag besviken på två sätt, eller av två saker kan man säga.

Till saken hör också att de saker som jag blev besviken av, sägs vara mitt eget fel. Att det är jag som "framkallat" dem.
Det är inte konstigt att man känner sig som världens mest värdelösa människa när sånt här händer. Men jag ska inte sitta och tycka synd om mej själv, det blir inte bättre för det.

Det är ju en av mina nya starka sidor, att acceptera att det är som det är och inte grubbla. Det som gör extra ont är bara vetskapen om att förståelsen kanske fortfarande inte finns. Jag vill kunna förklara och få en förståelse. Men dit kanske jag aldrig kommer. Och det gör mig frustrerad och arg inombords. Men det spelar ingen roll, kanske vet ni vad jag babblar om, kanske vet ni inte, o då är ni lyckligt ovetande.

Den här morgonen har jag mest ägnat åt att kolla platsannonser. Utomlands.

Frågan är om det tar stopp i min personliga utveckling om jag stannar här? Jag kan inte leva kvar i min lilla idyll-tjällmo-värld för evigt. Det är ju inte alls så som det var. Det kommer heller aldrig bli så. Jag kommer inte stå i trädgården och kratta löv med köttgrytan puttrandes på spisen och ha lekande barn i trädgården. Inte i tjällmo, det känner jag på mig. Så sluta dröm nu Jossan, väx upp!

Flytta, gör karriär och lämna ditt gamla liv bakom dej. Kunde inte sagt det bättre själv..


"Har man problem i privatlivet, så jobbar man sig ur det" ett av mina favoritcitat


Stå upp, stå ut, stå kvar,



Trots all vrede jag känner inombords, är jag glad att veta att du mår bra.

Hörs

För EXAKT fyra år sen gick jag på mitt livs första höstlov som lärare! Jag minns det som igår, för jag vet precis vad jag gjorde när barnen gick hem den fredagen innan lovet... Jag satte på ABBA med "when i kiss the teacher" och dansade runt i klassrummet... Och då menar jag att jag DANSADE runt..!!! Då kände mig lycklig, lycklig för att jag lyckats jobba de första veckorna som lärare och lycklig för att faktikst vara ledig en hel vecka! Det var en underbar känsla. Även om jag då levde med en sjuk ångest, ångest över att jag egentligen nog inte klarade av jobbet, men jag var ändå lycklig, men med en ständig klump i magen...


Men kan ni ana hur skönt det är att idag, fyra år senare, gå på höstlov, känna samma lyckokänsla, fast utan ångest?????

Och idag är jag inte lycklig för att vara ledig en vecka, utan för att veta att jag ska tillbaka om en vecka =) det finns inga ord i världen som kan beskriva hur tacksam jag är över mitt jobb, mina kollegor och alla fantastiska barn jag får möta varje dag! Det är ni som gjort mig till den jag är idag. Och det är verkligen sant. Låter som ett hyllningstal till mina nära, men jag måste bara få ut mej hur fantastiskt mycket mitt jobb o mina kollegor betyder för mej.

Jag har varit nere i min djupaste kris nånsin, o sakta men säkert börjar jag hitta tillbaka till mej själv, eller till en ny människa nästan! Jag är inte orolig över nånting, jag tar dagen som den kommer och jag har insikt i att jag är bra precis som jag är!!

Sakta men säkert tror jag, att jag är på väg att bli lyckligare än jag nånsin varit. Och det finns många bidragande orsaker till det, men främst mitt arbetslag, min elev(läs lärar)assistent som stöttar mig i allt, vi har så roligt ihop och han förstår mej genom en blick. Dessutom ställer han alltid upp o lyssnar på mej JÄMT! Du är guld värd Janne, om du nån gång skulle råkat läsa min blogg ;)

Och alla mina andra brudar i arbetslaget, hur skulle jag klara mej utan er? Ni är guld!!!!

Och sist men inte minst, alla våra fantastiska barn. Igår hade vi fn-dag hela skolan. Att jobba över gränserna är fantastiskt kul o fantastiskt lärorikt! Tillsammans är vi oslagbara ;-)


Att vara fröken är ett kall. Och jag älskar att bli kallad det..! ;)


Tänk. Snart, efter ca 16 månader, kan jag skriva att jag är en av världens mest lyckligt lottade personer.

Konstig och härlig känsla. Att hitta tillbaka lixom. Som att lyssna på: allting har sin tid...


Nu ska jag sätta på ABBA och dansa, eller ja, plaska, i badet :-)


Ha en underbar helg, det ska jag ha!

Idag har jag ingenting att skriva om egentligen. Men det var ett tag sen sist och lite suger det i skrivartarmen!

Det är redan den 22 oktober idag! Någon mer än jag som inte fattar? Som tycker att tiden går väldigt fort?
Om några få dagar är det dags att sätta upp adventsljusstaken i fönstret... "Eeeh, få dagar tänker ni, det är mer två månader kvar"... Ja men vänta ni, snart är vi där, tro mej!

Helt enkelt oväsentligt att skriva, men har man ingenting att skriva om så kan man ju skriva om tiden, för det är iallafall något som genomsyrar mitt vardagliga liv och många andras inom skolan skulle jag tro. Tid?!?!


Var på ombudsdag idag. Ibland är det intressant att träffa en person som tänker helt olikt än själv. Helt och hållet. Även om jag tror många tror att jag överdriver om min glädje till jobbet.


Många frågade mig idag hur det kom sig att jag flyttat till tjällmo, mitt svar tycker jag är klockrent, först var det på grund av kärleken, men nu är det på grund av kärleken till jobbet! Sjukt sant! Nu slipper ni fråga och undra! ;)
Men såklart, vem vill flytta från alla härliga tjällmobor?


Ibland funderar jag på vad jag egentligen bor här för, men vet ni, varje dag blir jag också påmind om varför!



Kanske inte för evigt, men just nu.



För övrigt är jag trött. Det tar på krafterna att sitta och lyssna en hel dag!.......




Hörs

Min hemliga hemlis.
Från och med nu bär jag två armband.
En gång ska jag bara bära ett.
Frågan är när och hur?

Uppdate? Fantastisk spahelg i Västervik. Inte riktigt lika vild som i somras ;) men ack så mysig!
Behövde verkligen en helg med bara tjejsnack o bubbel. Tack för ni finns i mitt liv tjejer!

Och idag har jag varit på middag hos Hanna, en bit som fattats mej ;)
Underbart.


Som sagt, jag får energi av mina vänner!


Blev lite ledsen av en sak tidigare idag, men det är bara att bita ihop och inse att man inte hör dit längre. Jag är bara jag numera, och inget särskilt med det. Verkligen inte. Men jag saknar, saknar, saknar.

No coments.


Jag är stark, och jag vill vara det.


Inte riktigt som förut. Så mycket bättre!

Talar i gåtor? Yes i know.

Torsdag då.....


Hörs.

Mål.

För mig är mål med livet en mening med livet. När jag tog studenten hade jag ett mål framför ögonen. Att börja på lärarutbildningen och genomföra den. När jag sedan påbörjade den var nästa mål att klara av den. När jag stod med examensbeviset i handen hade jag redan en tjänst som fritidspedagog. Ett vik på en termin, går man ut till jul växer ju inte lärartjänsterna på träd. Så mitt nästa mål var att få en lärartjänst. En lärorik och givande termin arbetade jag på fritids och terminen efter fick jag min första lärartjänst! Nu har jag jobbat som lärare i 4 år, och jag älskar mitt jobb mer än någonsin, ändå kan jag inte låta bli att ha mål. Nu är jag på väg mot nästa mål. Men, jag har en tidsfrist med mig själv! Innan jag är 30 ska jag nå första målet och innan jag är 35 nästa. Men frågan är var mitt icke-karriärsmässiga liv kommer in?



Det kan jag ju inte styra över. Men mitt yrkesmässiga kan jag, bara jag vill! Och, JAG VILL.
Men först har jag delmål att beta av, tillsammans med mina elever och hela skolan jag jobbar på. Mot Pisa-toppen, om ni förstår vad jag menar!


Hoppas ni också har mål i livet, jag tror att målen ger mening! Mer mening!


Imorgon ska jag ha en riktigt rolig lektion med mina 3:or, iaf tycker fröken det!! Träna skrivning ska vi göra, men på ett annorlunda och roligt sätt! Avslöjar vad och hur det gick imorgon!

Brott har begåtts!


Fortsättning följer!


Ha nu en trevlig kväll!

Hörs!

Kanelbullens dag!!!

Vet inte hur många Facebookuppdateringar innehållande fullproppade plåtar med nybakade bullar jag har sett idag.....

Själv har jag faktikst också gjort mig förtjänt av en klapp på axeln, jag har ju stöttat Statoil, eller iaf köpt en bulle av dom!

Den där perfekta flickvän/mamma-ångesten stiger... Men vad gör det, jag är ju varken flickvän eller mamma, så jag kan bara bläddra förbi dessa statusuppdateringar och luta mej tillbaka o njuta av min statoilbulle. Som jag för övrigt har ätit upp. För längesen.

Därimot, får ni inte glömma vilken dag det är imorn!!!!!!!!!!

Hörs!