Förut brydde jag mej väldigt mycket om vad folk tyckte och tänkte om mej.

Jag tycker faktiskt att det är larvigt snyggt med gnuggisar!!
Sådana där tatueringar man satte på kroppen med hjälp av en tvättsvamp ni vet?
Hur löjligt som helst, men de nya "skimrande" är ju så läckra!

Var bara tvungen att testa än, nu sitter den varken på ett snyggt ställe eller är en av de finaste, men jag köpte ganska många fler, så till nästa galej får man kanske prova!
Lär ju kanske bli utskrattad, men vad gör det?
Jag bryr mej ju inte om vad folk tycker och tänker längre! :-)

Nejdå, där ljög jag väl en hel del. Jag bryr mej mycket om vad folk tycker och tänker. Men det är ju bara löjligt.
Varför skulle så många lägga märke och störa sig på mej? Tror jag lätt överskattar min egen existens!


Så nästa gång jag tvekar att åka till Ica omsminkad, ska jag fråga mej själv varför jag tror att så hopplöst många bryr sig om mitt osminkade face. Likadant när jag lägger upp en patetisk selfie på Facebook eller instagram och får under 10 likes, betyder det ju inte att jag är skitful, utan snarare att världens befolkning har vettigare saker för sig än att glo på bilder av mej.!
Likaså när min pojkvän inte svarar på min selfie på snap, det betyder ju inte att han helt plötsligt tycker att jag är ett fruktansvärt mä-hä!

Men ibland måste denna patetiska människa påminna sig själv om sina brister och svagheter, för att själv inse att dålig självkänsla är det mest oattraktiva som finns!

Och därför, kära läsare, är jag glad över att jag inte är 14 år längre!

27 är jag.
27.
Snart iaf.

Herregud. Hur ska jag hinna med allt jag redan borde hunnit med?
Stress AB.

Har iaf handlat lite idag, igen!

Två klänningar som jag bara älskar!

Och struntsamma vad världen säger!
Haha!

Puss på er!