Det närmar sig.!
På torsdag får jag äntligen träffa min andra hälft igen! Jag saknar honom nåt grymt!

Och jag måste också berätta att jag redan idag mår bättre, håller tummarna för att det fortsätter så!

Jag har faktiskt mej själv att tacka, för igår laddade jag ner två ljudböcker! En som skulle lindra onödig ångest och en som skulle lindra svartsjuka.

Ja, jag är svartsjuk. Och det är det värsta man kan vara i ett förhållande. För båda parter, och det är väl inte förrän nu som jag förstått hur mycket det skadar den andra parten. Fast, det är ju förstås oerhört jobbigt för den som är svartsjuk också. Det är ju knappast eftersträvansvärt att vara orolig och nervös näst intill hela tiden. Mest för att bli lämnad och för att den andra parten ska hitta någon annan.

Jag har bestämt mig, en gång för alla, att jag absolut inte ska vara den där tråkiga, tjuriga flickvännen som ger onda blickar mot sin pojkvän så fort han pratat med nån tjej. Nej, det är inte okej!!

Jag vet att jag tänkte så för många år sen, när jag började gå på fester, när vissa flickvänner satt och tjurade, att sådär vill jag ALDRIG bli...

Och jag berättade för v igår att jag inte skulle vara det.
Då sa han: - vadå? Brukar du vara det menar du?!

Yeah!!! då har jag iallafall lyckats att hålla mig ifrån mitt svartsjuka jag hittills i vår relation! Bara att fortsätta hålla det borta!!!

Det fantastiska är att jag faktiskt erkänt mitt problem och arbetar med det. Jag arbetar också med min självkänsla. Jag ska skriva ner en bra egenskap som jag har varje dag i en månad. Jag har också satt upp en lapp på badrumsspegeln!...
Den ska ge mig styrka, men istället fokuserar jag på min fantastiska handstil.! Borde nog skrivit en dataskriven lapp!

Btw, om ni tycker att den här bloggen börjar bli lite personlig nu, så kan jag berätta att den har en tendens att bli det på sommaren! Det vänder fram i augusti - Tro mej! :D

Men iallafall. Jag är glad och lycklig!
Trots mina små semesterdippar som dyker upp titt som tätt, så arbetar jag, som ni säkert förstått, redan mycket med att de ska försvinna helt!!!

Det är så lätt att vara glad på ytan, när jag jobbar går jag all in på jobbet och fokuserar stenhårt. När jag sen blir ledig kommer alla tankar jag inte hunnit tänka ikapp mej, typ.!

Jag har också kommit unnifund med att de här dipparna kommer främst när allting är väldigt bra. När jag är lycklig så kan jag liksom inte tillåta mig vara det.! På nåt konstigt sätt.

Skulle vara häftigt och skönt att prata med någon som känner igen sig.! Som förstår vad jag menar med att aldrig våga vara helt lycklig, fullt ut.

Fast nu pratar jag ju emot mig själv, jag är ju lycklig!

Tack bloggen för att du tillåter den här gamla lärarinnan att få dryfta sina tankar.

Fortsättning följer...

Jag undrar om jag alltid kommer behöva leva med känslan av att allt kan rasa. Varje gång, när allting egentligen är så otroligt bra och underbart, får jag en känsla av att allting, närsomhelst, kan brista. Så istället för att njuta av nuet går jag och oroar mig för saker som KAN hända. Jo jag hör själv hur dumt det låter, och jag önskar att det bara var att vända om tankarna. Eller att helt enkelt bestämma sig för att "tänk inte så"!! Njut av livet!!!

Jag har alltid brottats med oro och ångest inför och på sommaren. Detta utan någon egentlig anledning, eller så finns det någon som jag själv inte vet om.

Hursomhelst, känslan av att allt ska brista den lever väl kvar sen sommar13, men nu borde väl även mitt förstånd förstå att det är ett oerhört avslutat kapitel och att livet gått vidare. Och livet har inte bara gått vidare, det har utvecklats till något jag aldrig kunnat drömma om. Jag har allt man kan önska sig (utom en sambo som arbetar i samma land.!). Men vi ses ju så ofta som det går.

Jag har också mitt drömjobb som jag strävat efter. Jag har världens finaste familj och vänner, jag har hälsan och en fint hem. Vad mer kan begära??

Vad är det då som gör att jag trots detta inte slipper dessa fruktansvärda tankar? Som antingen kommer när jag är ensam på kvällen, eller när jag ska somna. Ibland kommer dem även på dagen. Och jag kan inte heller beskriva så bra vad det är för tankar, det är mer en känsla av otillräcklighet och värdelöshet som forsar genom kroppen.

En känsla av att man inte kan lita på en enda människa. Fast mitt förnuft säger att man kan det. Iallafall att man måste våga lita på människor.

Jag vill kunna njuta av den här sommarn. Känna lyckan av att vara ledig och ingås med dem man tycker om. Jag vill vara "fri".

Och det är jag, bara jag kommer över det första hindren. Det är alltid värst i början av sommaren. Att släppa jobbet har alltid varit svårt för mig. Det behöver jag ju inte göra fullt ut.

Hur som helst. Idag har jag haft en fantastisk dag med min underbara mamma och nu ligger jag i badet.

Jag längtar efter min pojkvän men om några dagar åker jag dit. Ska bli skönt.

Nu önskar jag att min kropp och knopp kan inta sommarläge med glädje, utan oro och ångest, det är jag så oerhört trött på!!!

Jag är ju egentligen så lyckligt lottad i livet, så jag har ingenting att ha ångest för.

Återkommer med ett mer livsboostande inlägg snart!

Man måste lära sig älska livet!!!!

Tack o hej :-)

Bäst att skriva ett inlägg idag också, så att jag inte släpper mitt flow!

Idag har jag solat. Älskar att kunna gå ut och inta solstolen direkt efter frukosten. Livet på landet är verkligen bäst.

Under kvällen har jag faktiskt jobbat!
På nåt sätt så blir jag alltid så "jobbsugen" när sommarlovet kommer. Mycket märkligt kanske, men det är typiskt mej. Att vara lite tvärt om.

Från och med 1/7 blir det obligatoriskt att använda nytt bedömingsunderlag för åk: 1-3. I matte o svenska. Det har jag läst på mycket om och ska hålla en presentation om detta för vår skola och en annan skola imorgon. Så var tvungen att uppdatera mej lite!

På onsdag ska jag även hålla i min första utbildning för några av Motalas lärare! Känns både coolt och pirrigt!
Tyvärr är det ju varken världens bästa dag eller tidpunkt för det när alla lärare typ bara har en dag kvar att jobba innan sommarlov... Men.... Så är det. Får försöka göra det bästa av det helt enkelt.

Tyvärr är den även på eftermiddagstid..... Meeeeeeen, here er go!


Har bokat biljett till Norge idag oxå!
Så nu är midsommarn räddad :-)
Äntligen får jag komma till min andra hälft!!

Idag har jag haft en otroligt mysig och välbehövlig kväll!
En såndär kväll när man sitter i soffan med chokladkaka och jordgubbar tillsammans med sin bästa vän. Timmarna flyger iväg och man kan prata om allt. Älskar sånna kvällar!

Mallan och jag har verkligen alltid haft varandra. Även om vi alltid varit otroligt olika, så har vi ändå alltid varit så lika.

Hon har liksom alltid legat steget före mej i allt! När hon började dejta killar och gå på fester satt jag fortfarande hemma på mitt flickrum och åt Lidl-choklad och såg på Skärgårdsdoktorn.

Medan Mallan varit partymalin flera år tog jag typ mina första tre cider på studenten.!
Men även om vi varit varandras motsatser, så har vi alltid vetat var vi har varandra. Jag har aldrig tvekat en sekund på att kunna ringa Mallan om något hänt. Du är verkligen min själsfrände. Och lika olika är vi idag, vem är det som har familj och barn? Och vem är det som fortfarande inte ens köpt hus med sambon?

Men så är det. Vi blev vänner när vi började förskoleklass. Känns så häftigt att tänka att de som vi har i vår förskoleklass på skolan även ska kunna vara bästa vänner 22 år senare!

En sån här kväll river upp många tankar. River lät lite väl hårt, men vad ska man säga, väcker många tankar låter bättre kanske. Vi har pratat mycket om förändring, och jag kan inte nog säga hur skönt det är att jag är den jag är idag och inte den jag var för 3-4 år sen. Idag är jag stark, tror på mej själv och lever ett liv jag vill leva. Dock har jag fortfarande ett bekräftelsebehov som jag måste arbeta bort. Det är komiskt att höra ens vän berätta hur man varit och är. Man får liksom svart på vitt på vad man behöver utveckla. Och vad gör egentligen några extrakilon??
Jag måste lägga av att må dåligt över bagateller.

Men tack och lov är det bara en liten del i mitt liv. Som förhoppningsvis också är borta snart, ångesten över mina breda höfter och min stora överkropp.!

Det som är skönt att veta är att jag en gång i livet varit med om en djup kris. Jag tror att alla människor måste vara med om det. Någon gång stupa med ansiktet rätt ner i asfalten och inte se någon mening med livet alls, tills att man sakta men säkert börjat uppskatta saker igen.

Jag minns det som igår när jag inte ens kunde handla mat i affären för jag ville inte se glada människor. Hemskt, men det gjorde så fruktansvärt ont.

Men det är passé och just nu mår jag otroligt bra och man ska ta vara på livet. Inte gå runt och oroa sig för saker som inte hänt eller över värdsliga problem.

Man ska vara glad över att man är frisk och har hälsan.

Nu blev det ett något djupare inlägg än vanligt. Men såhär framåt sommaren har det nog en tendens att bli så!!

Ta hand om er!!

Kommer på mej själv sitta här som en annan soffpotatis.

Gårdagens smink, något kan ha gått bort efter badet jag tog igårkväll, men var för lat för att duscha och tvätta bort allt..

Har endast gått upp, tagit på mej myskläder och har till och med med mig täcket från sängen i soffan. Det brukar jag verkligen ALDRIG ha!! Är lite larvig när det gäller kläder och sängkläder... Skulle aldrig krypa ner i sängen med vanliga kläder, o då känns det konstigt att ha täcket o soffan... Men btw, skönt är det!!!

Vaknade med världens huvudvärk och näsblod, så den tänkta städningen och röjningen tänker jag spara tills imorn.
Hade oroligt mycket konstiga drömmar inatt också. Drömde att jag gömt en orm i ett skåp och att jag bodde hemma och jag skulle typ renovera varje rum... Väldigt stressande var det och märkligt!!!

Så en jobbig natt blev det också!!!

Btw, nu är huvudvärken bättre, tack o lov. Hatar när det typ blir migrän.

Fick så rara rosor och kort från mina gulliga treor! Tänk vad ord värmer!

Är även så glad för mail och sms!
Tack underbara elever och föräldrar!


Men nu ska jag fortsätta slöa, har världens träningsvärk i typ hela kroppen oxå!!! O jag har INGEN aning om varför!!

Jaja, vi hörs!

Varje skolavslutning är något speciellt.

Jag är så otroligt stolt över våra fantastiska elever, och jag tycker att det är såååå häftigt och roligt att få planera upp och leda hela skolans avslutning för 2 året. Det känns alltid som att man börjar öva för tidigt men rätt som den är dagen här snabbare än man anar!

De som slutade 6:an i år har jag haft sedan de gick i 2:an! (Inte klasslärare hela tiden, men undervisat dem).
Med ett "pausår" när jag arbetade i Finspång :-)

Känns så häftigt! Otroligt fina och underbara tjejer var det som idag avslutade sina år på mellanstadiet! Kommer sakna dom nåt grymt!!!

Nu är det bara en vecka kvar tills jag också går på sommarlov! Ofattbart, men härligt.
Man är rätt sliten så här års!

Somnade kl 15 när jag kom hem o vaknade kl 19.... Men nu ska jag väl försöka fortsätta sova :-)

Bevis på att jag faktiskt hade lockar från början =)

Ha en bra kväll!

Natti!

I år är det tredje året jag står med klassen på tjällmo marknad. En höjdpunkt som uppskattas av eleverna, de flesta iallafall!

Kan ju inte nog utrycka hur fantastiskt kul det är med att förberedelser innan, bakningen är dock inte frökens bästa, hade hellre sålt nåt annat? men eftersom världens bästa elever är bakproffs så löste sig ju även den biten. Men hjälp av fantastisk kollega förstås!

Jag älskar att ha många bollar i luften men tyvärr har jag ibland dåligt bollsinne... Bollrädd är jag också men särskilt rädd är jag inte för de bollar jag har i luften!

Men betygen är deffade! Check på den!

Skolavslutningen börjar sitta!

Marknaden är imorgon.

NP år tre är rättade o klara.

Jag ligger inte efter med någon tvätt.

Hemmet är något sånär städat. Borde skrubba badrummen med tandborste bara.

Men nu tar jag upp mitt vardagliga liv efter imorgon.

Eller ja, fram till imorgon är jag en zombie och imorgonbitti är jag en surikat som vill upp o hoppa, framåt kvällen en galen tapir och på söndag ligger jag och gapar som en nyfångad torsk fast jag är en knubbsäl.

Jag kan inte med ord beskriva hur glad jag blev när några av mina fantastiska elever går upp på scenen under skolans mello och kör ett extranummer.

De berättar att de hade hört en låt när de åkte bil och då tänkte de på mej, det var när de trodde att jag skulle sluta jobba på skolan.

Sedan skrev de om texten och framförde den på scenen inför hela skolan.

Jag var mållös.

Ni är underbara.

Mina underbara grabbar och tjejer!!!

Nu ska jag strax ta ett bad och njuta av denna underbara dag!