Den senaste tiden måste jag erkänna att jag känt mig lite vilsen. Det har hänt så mycket på kort tid, även om jag i skrivandets stund knappt kommer på något som är värt att nämna just nu. Det är nog mest jag själv som avlat fram en hel hönsgård av några få fjuttiga fjädrar.

Men det har varit en tid med mycket prat och tankar om framtiden. Jag känner en inre stress om att flytta till hus och skaffa familj samtidigt som jag jag vill göra karriär.

Det är liksom en ständig kamp med mej och mej själv. Ja ni hör ju själva hur vilsen och kaotisk jag låter.

Och självklart är jag inte ensam i landet om denna känsla/panik. Är man 27 och snart 28 är det väl hur mänskligt som helst.
Speciellt när näst intill alla ens barndomsvänner och vänner står antingen med putande magar eller med nån söt liten koalaliknande människomini i en Emmaljunga.
Men jag är inte bitter - din tid kommer, som min kära Håkan skulle sagt.


Och självklart måste då tankarna komma som man inte önskar fanns "men tänk om min tid aldrig kommer då", "tänk om jag sitter där själv sen med tvillingar och dyra elräkningar" eller tänk om jag inte kan få smått överhuvudtaget.!

Btw, det är iallafall ingenting som tjänar till att jag lägger energi på det just nu. Framtiden kan man inte förutspå, inte jag iallafall.

Just nu är jag nöjd med min tillvaro. Jag har fått min förstelärartjänst till hösten som jag strävat efter och killen jag är kär i delar jag snart 1,5 år med.
Familj och hus kommer när vi båda jobbar i samma land, ev landskap till och med.

Jag har inte tid med barn nu, och då är det väl underbart att jag har så många bästis-bebisar att kunna gosa med. Underbart.

Lustigt att det nästan låter som att jag behöver försvara varför jag inte går i barntankar ännu. Men det är ju likadant med träningen, bara för att jag inte får till en träningsrunda varje dag känns det som att jag behöver förklara varför, främst till mej själv, men nånstans vill jag ju att hela världen ska veta varför jag inte drog spåret idag.!

Anledningen vill jag inte ens påpeka för den kommer bli ifrågasatt så till sin milda grad. Det har med allergi och göra o då finns det alltid någon som har en ypperlig förklaring till att jag borde gjort si eller så eller helt enkelt struntat i det. Mediciner finns det gott om så jag vet att ursäkten är vag.

Men så äre. Just nu mår jag väl som jag förtjänar då eftersom mina mediciner inte ritkigt uppfyller mina önskemål som de gjort de senaste 10 åren.


Jo. Jag har känt mig lite svagare än förut en tid oxå, men det har ju också med våren att göra. Blir alltid lite deppig då. Fråga mej inte varför.
Tar åt mej av småsaker och känner mej nästintill värdelös och flodhästliknande i vad jag än gör.

Men Nuså, nu känner jag mej stark igen. Tack o lov. Hatar att vara nere i skiten och se mej själv som ett offer. Det har jag gjort i för många år.

Jag är bra precis som jag är, precis som du som kände igen dej i det jag skrev.

Nu går jag mot min 28:e sommar, o jag ska sannerligen leva livet!


Hörs

Jag kom precis på mej själv sitta och le och bara njuta av tillvaron.

Den här helgen har bjudit på så mycket härlig vänskap! Och vänskap är ju något som ger så grym energi!

Först shopping i Örebro med Emma i lördags och på kvällen blev det altanhäng med Hanna och senare blev det både en biltur, tur till gästis och ett hej på en 30-årsfest.

Och i fredags var jag också en sväng hos Hanna på kvällen som flyttat till byn igen. Så underbart att ha dej här igen vännen!

O igår blev det solning hela dagen med Mallan och på kvällen hade vi babyshower för Emma.
Så mycket kärlek och vänskap!

Underbart.

Och idag har jag hunnit med massor på jobbet och är redo för terminens sista veckor. Helt otroligt vad fort tiden går.

Tur det, för jag saknar min Victor nåt grymt!

Ha en underbar kväll!

Alltså ju mer jag läser och hör om huruvida mobiltelfoner används i skolan eller ej blir jag både mer förvånad och frustrerad över varje gång!

Jag tog för givet att mobiltelefoner INTE används under lektionstid i de flesta skolor, men nu börjar jag förstå att så är inte alltid fallet.!

På många skolor får eleverna ha mobiltelefonerna med sig in på lektionen. Jag läste precis en artikel om att en lärare fick säga till sina elever flera gånger om att lägga ner mobiltelefonerna när hon hade genomgång...

Stopp och belägg här tänker jag!!
Varför i hela friden lägga energi på det?
Visst, det var gymnaiseungdomar, men jag skulle ändå aldrig vilja att mina elever hade mobiltelefonerna framme under en genomgång, eller lektion över huvudtaget.
Lägg fram dem på katedern eller låt den ligga avstängd i väskan!

Ja, den makten måste man få ha som lärare.

Jag vet bara hur svårt det var när hela min klass fick varsin iPad, och att lära dem att inte pilla på den hela tiden.!
Men det går och det är ju jag som måste bestämma hur jag vill ha det.

Mobilerna har ingen anledning att finnas med under lektion, så är det bara. Och att lägga tid på att säga till om det själ ju bara undervisningstid.
Så att tillåta det är ju bara fruktansvärt korkat!

Hörs.

Jag började arbeta på fritids under våren 2011. Jag tom min första lärartjänst under hösten 2011. Det betyder att jag jobbat som lärare i ca: 5 år.! Brukar säga att jag är inne på mitt 6:e..

Hur som helst. För att bli förstelärare ska du ha undervisat i minst fyra år och kunna visa att dina år varit framgångsrika och målmedvetna.

Jag är så grymt stolt och glad över att jag nått ett av mina delmål nu.


Att jag dessutom blivit erbjuden 2 förstelärartjänster. En i vardera kommun, gör mej också väldigt glad och stolt.

Och varför jag skriver detta "skrytsamma" inlägg är för att jag inte alltid haft förmågan att tro på mej själv. Under mina första år i yrket var jag sannerligen ingen lärare som trodde på sig själv, tvärt om!!
Och idag, som 27:åring, är jag erbjuden 2 förstelärartjänster.
För mej är det boost som får mej att jubla.

Alltid när jag jobbat på lov, länge på kvällar etc har man fått höra att jag inte behöver jobba så mycket...
Men jag älskar mitt jobb och i slutänden får man betalt för det!!

Jag är skitnöjd på ren ful svenska.

Nu kan jag bara sikta högre och nå fler mål!!!
Jag älskar mitt jobb och mitt liv.

Nu kör vi!!!!

Idag har vår skolas faddersystem satt igång igen!

Idén föddes av en fd kollega till mig och sedan har jag och mina nuvarande kollegor utvecklat det.

Detta är något som jag tycker är så grymt bra och uppskattat av eleverna. Därför vill jag dela med mig av vad det innebär och hur vi får det att fungera i praktiken!

Själva huvudsyftet med faddersystemet är att träna eleverna i eget ansvar, initiativtagande, samarbete, ledarskap och inte minst att stärka kamratrelationerna mellan stadierna.

Kärnan i verksamheten är att "elever lär elever".

Så här går det till:

Innan varje start av faddersystem går vi bland annat igenom en power point där vi diskuterar samarbete, eget ansvar, hur man är en bra ledare, hur man är en "bra elev" mm.

Därefter får de äldre eleverna (åk:3-6) fundera över om det finns något som de skulle vilja lära ut till de andra elverna på skolan.

När de funderat en tid får de fylla i ett dokument där de får skriva ner vilken aktivitet de önskar lära ut, hur de kommer lära ut den och vad de de kommer lära ut. De får också tänka igenom vad som behövs för att genomföra aktiviteten och om det är något de behöver ha till hjälp av en vuxen för att komma igång.

Här är alltså en process igång och eleverna tränas i att planera och ta ansvar för vad de kan tänkas behöva för att genomföra aktiviteten.

När alla projekt är inlämnade fixar vi vuxna ett schema med lokaler och och tider för de olika aktiviteterna.

Sedan får eleverna på skolan välja två aktiviter som de vill gå på i veckan. Aktiviterna sker under rast-tid och är sedan helt elevstyrda.

Nu i vår fanns dessa att välja bland:

Sedan är verksamheten i full gång under 4 raster i veckan.

Eleverna är så ansvarstagande och det är helt underbart att till exempel se en åk: 4:a hålla en genomgång i programmering via smartboard för att sedan sitta bredvid en förskoleklasselev och visa hur man ska göra!

I början kan det verka rörigt, men så klart det inte är lätt för en elev att bli lärare helt plötsligt. Men efter en tid, då är konceptet helt fantastiskt!

Elever lär elever!

Det gäller att våga och lita på eleverna!

Ett liv i tusen bitar. Vet inte varför jag tycker det så bra passar in på min tillvaro just nu, men nånstans tycker jag att det gör det!

Inte för att mitt liv har gått i spillror, tvärt om!!
Det är många bitar som börjar falla på plats och just nu håller jag på att lägga pusslet.

Den här våren innehåller otroligt mycket. Mycket utveckling på olika sätt. Än så länge måste jag skriva i gåtor, men snart kan jag kanske dela med mig av något som kommer förändra mitt pussel igen (nej mamma, du ska inte bli mormor!)
Du vet dessutom.

Men allting börjar bli enligt mina drömmar, och det är en häftig känsla!
Mot mål liksom!

Jag är så oerhört glad och nöjd just nu, bara en liiiten detalj som fattas.


Det är för mycket tankar i huvudet just nu. Det känns som att jag kokar över!

Just nu så har jag två hemliga drömmar. Några kan säkert lista ut dem medan några av er inte har en aning.

De är inte heller helt givna. Det är inte bröllop och barn som kanske är det första ni tänker på!

Nix. Det är andra drömmar.
Kanske något i närheten av de jag skrev eller kanske inte. Som sagt, det är hemligheter.


Ligger i badet och har städat hela hemmet. Lägenheten låter fel att säga och hus låter också fel. Så hemmet får det bli. Städat "parhuset" låter ju lite väl detaljerat!

Det är verkligen väntans tider nu. På många plan.!

Och det märks att man börjar bli gammal. Jag fyller 28 i augusti. 28?! Helt sanslöst.

Spontanbesök av vänner är alltmer sällan och fester är inte att tala om. Och har man dessutom sin sambo 130 mil bort är det lätt att man deppar ihop en lördagskväll som denna. När man vet att alla ens vänner är hemma och myser med sina respektive och dessutom familjer.
Men men, min tid kommer.!
"din tid kommer" som min andra kärlek skulle sagt.

Han är förresten 42!!! Så om man jämför är ju inte 28 överdrivet lassgammalt, men gammalt är det.

Hur som helst, nej jag är inte bitter!

Jag ligger i badet, dricker lime-fun-light-saft för att vara exakt och snaskar på de sista chokladäggen.
Efter ikväll ska allt påskgodis ut!
Eller, efter imorn kanske.
Jag är och kommer alltid vara tidernas största godisråtta.

Btw, snart är påsklovet slut.
Till min lycka!


Ska bli grymt härligt att komma igång o träffa alla underbara elever igen! Mina energi-spridare!!!

Tycker ni synd om mej för att jag inte verkar ha nåt liv och jobbar istället?!

Gör INTE det! Jag älskar mitt liv!!
Jag älskar att jobba och jag älskar att planera under lov!! Hade jag inte gjort det, hade jag väl inte spenderat hela påsklovet på jobbet, tro mej!

Min tid är nu!!! Den andra tiden kommer :-)

Och nu är det bara två veckor kvar tills han med stort H kommer hem. Inte min andra kärlek då utan den första ;)

Och största!

Som sagt, njut av tillvaron och var rädda om varandra!

Låt inget stoppa dina drömmar!

Hörs!

Man måste ibland inse att man måste göra sig av med lite för att kunna fylla på med nytt!

Kavaj/jacka stl: m

"rockabillyklänning" använd ca 3 gr.
Stl: 12

Rosa spetsklänning från wish.
Liten i storleken, stl: L

Mönstrad klänning
Stl: m

Klänning stl: s

Spetsklänning
Stl: m/38

Mönstrad tröja stl: 38

Blus
Stl: 12

Hör av er om något är av intresse!

:-)